Penningtvättslagen är en lag med åtgärder för att förhindra penningtvätt. Alla banker måste följa penningtvättslagen och arbeta aktivt för att deras verksamhet inte ska utnyttjas av personer som vill tvätta pengar eller finansiera terrorism. I denna artikel kan du läsa mer om vad penningtvättslagen innebär och vad företag inom finansbranschen behöver göra för att följa lagen!
Vad är penningtvätt?
Penningtvätt innebär att någon försöker få pengar som kommer får en brottslig verksamhet till att bli tillgångar som kan redovisas öppet. Ofta sker detta genom att man tar pengarna till ett annat land. Det är vanligt att pengarna kommer från narkotikabrott, trafficking, människosmuggling, skattebrott eller andra bedrägerier. För finansiering av terrorism kan både legala pengar och pengar från brottslig verksamhet användas och det är upp till finansföretaget att förhindra att detta händer.
Vad innebär penningtvättslagen?
Penningtvättslagen, som egentligen heter Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, är ett regelverk som finns till för att förhindra att företag utnyttjas för penningtvätt och terrorfinansiering. Företag som misstänker penningtvätt eller terrorfinansiering i sin verksamhet måste direkt rapportera detta till Finanspolissektorn.
Penningtvättslagen trädde i kraft år 2017 och är baserad på internationella principer från Financial Action Task Force (FATF).
Vilka omfattas av penningtvättslagen?
Penningtvättslagen omfattar framförallt verksamheter inom finanssektorn såsom följande:
- Redovisnings- och lönekonsulter
- Revisorer
- Banker
- Fond-, kreditmarknads- och värdepappersbolag
- Försäkringsförmedlare och livförsäkringsföretag
- Bolagsbildare
- Fastighetsmäklare
- Advokater och biträdande jurister
- Företag som handlar med antikviteter, konst, ädelstenar, metaller, skrot eller transportmedel
Vad innebär det att följa penningtvättslagen?
I korthet kan man säga att företag inom finansbranschen ska bedöma risken för att användas för penningtvätt eller terrorfinansiering och ta fram rutiner för att hantera riskerna. Exempelvis måste banker ha god kunskap om sina kunder och deras affärer. Därför kan banken ställa frågor om inbetalningar och andra transaktioner. De kan även begära att få se kvitton, avtal och fakturor som styrker din förklaring till transaktioner och andra händelser. Verksamheter är även ansvariga för att se till att all personal utbildas löpande för att hindra penningtvätt och terrorfinansiering.
Minst en gång per år måste verksamheter som omfattas av penningtvättslagen rapportera information om riskbedömning och sina kunder till Finansinspektionen. De måste också revidera och uppdatera sina rutiner för den allmänna riskbedömningen av sina kunder.
Allmän riskbedömning
Hur stor verksamheten är och vad det är för typ av verksamhet styr hur stor den allmänna riskbedömningen behöver vara. Med andra ord kan kraven på vad riskbedömningen ska omfatta variera från företag till företag. Några delar som den finansiella verksamheten vanligen behöver titta på när de gör en riskbedömning är vilken typ av produkt eller tjänst som erbjuds, kunder och distributionskanaler samt geografiska riskfaktorer.
Vad händer om inte penningtvättslagen efterföljs?
Om en verksamhet med vilje inte följer penningtvättslagen kan de straffas med böter från 5 000 kronor upp till tio procent av omsättningen. Dessutom kan den enskilda bankmannen blir straffad och banken kan drabbas av sanktioner från Finansinspektionen.
INBooks gästar Ekonompodden
INBooks affärsutvecklare Lara Masri delar sin kunskap om regelverket mot penningtvätt, framtidsspaningar och framväxten av AI. Lyssna här!
